Bankinsättningar: Så stärker du resultatet genom att placera överskottslikviditet

Bankinsättningar är pengar som finns på företagets bankkonton. Det omfattar företagskonton som används i den dagliga verksamheten, men även placeringskonton och fasträntekonton.

De flesta företag har låg eller ingen ränta på sina företagskonton (transaktionskonton), vilket innebär att de inte får någon avkastning på de pengar som står där. Det är sannolikt att även ditt företag har liknande villkor för sitt företagskonto.

När vi talar om bankinsättningar i samband med placering av överskottslikviditet syftar vi därför inte på företagskonton, utan på inlåningsprodukter med högre ränta och med bindningstid eller uppsägningstid.

Ja, vad är egentligen problemet med att låta överskottslikviditeten stå kvar på företagskontot, där den kan sparas för sämre tider?

Problemet med att låta pengar som du inte behöver använda stå kvar på ett företagskonto är att de ger liten eller ingen avkastning. Många företag har en ränta på 0 eller 0,2 procent på dessa medel. Det är både enkelt och lönsamt att placera delar av kapitalet på konton med högre inlåningsränta.

När vi frågar ekonomichefer varför de har så mycket kapital stående på företagskontot utan att göra något med det, får vi vanligtvis något av följande svar:

På den här sidan besvarar vi alla dessa frågor och visar hur enkelt och lönsamt det kan vara att placera överskottslikviditet i andra inlåningsprodukter.

Utöver högre ränta och låg risk är många företag angelägna om hur snabbt de kan få tillgång till kapital som är placerat utanför företagskontot. När du placerar överskottslikviditet behöver du en kombination av inlåningsprodukter som ger den likviditet som företaget behöver.

Du vill sannolikt ha en del av kapitalet tillgängligt för omedelbara behov, samtidigt som en annan del kan placeras på villkor som ger bättre avkastning och där kapitalet blir tillgängligt först efter en viss tid. Bland de olika bankinsättningsprodukterna finns flera alternativ:

För företag som vill kombinera god tillgänglighet med högre avkastning kan en kombination av dessa produkter ge både god likviditet och bättre avkastningsmöjligheter.

Låt oss titta närmare på de olika alternativen.

Utöver företagskontot finns det tre typer av bankinsättningsprodukter att välja mellan. Låt oss gå igenom dem en i taget och tydliggöra skillnaderna.

Detta motsvarar det klassiska sparkontot som de flesta känner till. Räntan är fastställd av banken, men kan ändras när banken finner det lämpligt och efter att kunderna har informerats, i takt med förändringar på räntemarknaden.

Ett placeringskonto har vanligtvis vissa begränsningar när det gäller antalet uttag per år, ofta mellan 12 och 24 uttag. Räntan på ett placeringskonto är normalt inte den högsta. Den främsta anledningen är att banken har begränsad förutsägbarhet kring hur länge kapitalet kommer att finnas kvar på kontot.

Detta är en klassisk sparform där du får en fast ränta under en avtalad tidsperiod. Fasträntekonton används ofta av företag med en tydlig likviditetsplanering. Avkastningen är därför vanligtvis bättre än på ett traditionellt placeringskonto, eftersom du som kund får betalt för att avstå från likviditet och möjligheten att göra uttag under bindningstiden.

Det är dock viktigt att vara medveten om att du tar en ränterisk när du väljer ett fasträntekonto. Om du till exempel binder pengarna i tolv månader och räntorna stiger under perioden, går du miste om den uppgången. Men det gäller även åt andra hållet – om räntorna faller är det du som gynnas, eftersom din ränta redan är låst.

Denna typ av konto har traditionellt använts av större företag, särskilt företag som också har lån med koppling till STIBOR 3M.

STIBOR 3M är en referensränta på penningmarknaden och speglar den ränta till vilken svenska banker är villiga att låna ut pengar till varandra utan säkerhet med tre månaders löptid.

Den här typen av konto ger en ränta som motsvarar STIBOR 3M plus en marginal, exempelvis 0,20 procentenheter. Det är det närmaste man kommer ett marknadspris och en mycket transparent modell.

Om marknadsräntorna stiger ökar även din inlåningsränta. Om de faller blir räntan lägre. Du slipper med andra ord förhandla med banken, som ibland kan vara långsam med att höja räntan men betydligt snabbare med att sänka den.

Vi är glada att du frågar, och svaret är ja. Räntefonder är ett smart alternativ eller komplement till bankinsättningar när du ska placera överskottslikviditet.

Vi syftar då på korträntefonder med läg risk (likviditetsfonder / penningmarknadsfonder) , och inte på obligationsfonder eller högräntefonder, som uppvisar större värdesvängningar.

Genom att placera en del av kapitalet i korträntefonder kan du normalt uppnå minst lika god avkastning som med bankinsättningar, samtidigt som du får snabbare tillgång till kapitalet.

I kombination med bankinsättningar kan räntefonder både optimera avkastningen på överskottslikviditeten, förbättra likviditeten och ge en extra säkerhetsmarginal genom diversifiering och riskspridning.

Läs mer om räntefonder

Hittills har vi förklarat varför det sällan är optimalt att låta överskottslikviditet stå kvar på ett företagskonto med nollränta. Vi har också gått igenom vilka inlåningsprodukter som finns och hur räntefonder kan fungera som ett bra alternativ eller komplement till bankinsättningar.

Men vilket eller vilka alternativ bör du välja, och hur bör kapitalet fördelas? Svaret är att det beror på företagets behov. Här är några principer att utgå från:

Bankinsättningar är en av de säkraste formerna för placering av överskottslikviditet. Kapitalet som placeras på bankkonton påverkas inte av värdesvängningar till följd av förändringar på finansmarknaderna.

Den statliga insättningsgarantin gäller även företag. Varje företag omfattas av ett skydd på upp till 1 150 000 kronor per bank, förutsatt att banken är ansluten till den svenska insättningsgarantin.

Fixrate har utvecklat en riskpyramid för placering av överskottslikviditet. Den visar olika investeringsalternativ rangordnade efter riskprofil. Ju högre risk och värdesvängningar du kan acceptera, desto högre är den förväntade avkastningen.

Som du kan se är bankinsättningar det alternativ som innebär lägst risk.

Om vi rör oss uppåt i pyramiden hittar vi korträntefonder. Även dessa har en låg risknivå, men de erbjuder bättre likviditet och snabbare tillgång till kapitalet (1-2 bankdagar jämfört med 31 dagar för bankinsättningar).

Utanför den gröna zonen hittar vi obligationsfonder och högräntefonder, som vi normalt inte rekommenderar för placering av överskottslikviditet, eftersom dessa fonder fluktuerar för mycket.

Läs mer om likviditetsplacering

Fixrate hjälper företag att få bättre avkastning på sin överskottslikviditet. Vi har skapat en marknadsplats för bankinsättningar och räntefonder, där du enkelt kan välja de lösningar som passar företagets likviditetsbehov bäst.

Vill du upptäcka hur Fixrate kan hjälpa ditt företag att maximera avkastningen på överskottslikviditeten? Registrera dig redan idag för att komma igång!